Vård och hälsa i utsatta områden

Många i utsatta områden, särskilt yngre och personer med utländsk bakgrund,
avstår från att söka vård trots behov. Negativa erfarenheter, ekonomiska
hinder och bristande kunskap om vårdsystemet är vanliga orsaker. Tveksamhet
till vaccinationer är också mer utbredd i dessa grupper, där rädslan för
biverkningar väger tyngre än vårdens rekommendationer. Dessutom uppger många
boende i utsatta områden att de inte vet hur de ska ha råd med medicin efter
den planerade höjningen av högkostnadsskyddet. Det visar vår nya
undersökning genomförd av Indikator Opinion.

Förtroendet för sjukvården lägre i utsatta områden

När det gäller tilliten till vården finns påtagliga skillnader. Förtroendet är
generellt högt i befolkningen, men klart lägre i utsatta områden. Bland personer
med utländsk bakgrund är tilliten särskilt låg, endast drygt hälften uttrycker
stort förtroende. Bland boende i utsatta områden uppger 71 procent av dem med
svensk bakgrund att de har stort förtroende för sjukvården, jämfört med 56
procent bland dem med utländsk bakgrund. Samtidigt uppger äldre personer i
utsatta områden en betydligt högre tillit än yngre.

 

Bemötande i vården

Bland boende i utsatta områden uppger 8 procent att de själva, eller någon i
deras närhet, behand­lats sämre än andra patienter på grund av . Det är
signifikant högre än i övriga Sverige (8 % jämfört med 2 %). Det finns även
skillnader inom gruppen, där 12 procent av personer med utländsk bakgrund
upp­ger detta, jämfört med 4 procent bland dem med svensk bakgrund. Liknande
mönster återfinns för språkkunskaper. 7 procent av de boende i utsatta områden
och 10 procent av personer med utländsk bakgrund anger att detta har påverkat
bemötandet negativt.

Erfarenhet av vårdbesök

En signifikant lägre andel i utsatta områden (76 %) uppger att vårdpersonalen
tar dem och deras symtom på allvar, jämfört med 87 procent i övriga Sverige.
Denna skillnad är den största som framkommer i denna jämförelse. Även när det
gäller möjligheten att ställa frågor instämmer en signifikant lägre andel i
utsatta områden (76 %), jämfört med 85 procent i övriga Sverige. Skillnaden är
också signifikant i frågan om vikten av att det finns tolk tillgängligt för
dem som behöver det – 67 procent av de boende i utsatta områden anser detta
viktigt, jämfört med 72 procent i övriga Sverige

Större tveksamhet till vaccin bland yngre och med utländsk bakgrund

Inställningen till vaccinationer är ett av de områden där skillnaderna är som
tydligast. Betydligt fler i övriga Sverige har en posi¬tiv syn på vaccination
jämfört med boende i utsatta områden (71% jämfört med 55%). Allra störst är
skillnaden mellan personer med svensk och utländsk bakgrund där skillnader i
både egen inställning och uppfattning om omgivningens attityder framträder.
Tveksamhet till vaccin är mer utbredd bland yngre och bland dem med utländsk
bakgrund, och rädslan för biverkningar är särskilt vanligt förekommande i
dessa grupper. Personer med svensk bakgrund nämner i högre grad vårdens
rekommendationer och samhäll¬snytta som viktiga skäl till sin inställning.
Även ålder spelar en tydlig roll personer som är 65 år eller äldre uttrycker
genom-gående en mer positiv inställning till vaccination och mindre oro,
vilket är särskilt relevant eftersom flera vacciner rekommenderas till denna
grupp.

Ojämlik effekt av höjt högkostnadsskydd

Den 1 juli 2025 höjs högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800
kronor. Undersökningen visar att effekterna väntas varierar beroende på
inkomst, bakgrund och bostadsområde. Personer med låg inkomst, utländsk
bakgrund eller boende i utsatta områden uppger oftare att de inte vet hur de
ska ha råd med läkemedel efter höjningen. Bland personer med utländsk bakgrund
är andelen 23 procent, jämfört med 10 procent bland personer med svensk
bakgrund. Även andelen som uppger att de kommer att behöva minska sin
medicinanvändning är högre bland personer med utländsk bakgrund (12 % jämfört
med 4 %).

 

Mer om undersökningen

Rapporten Vård och hälsa i utsatta områden 2025 genomfördes av
Indikator på uppdrag av Järvaveckan Research i samarbete med Pfizer.
Undersökningen riktade sig till ett slumpmässigt urval om 6 658 personer
folkbokförda i Sveriges utsatta områden. Totalt samlades 1 624 svar in, vilket
motsvarar en svarsfrekvens på 24 %. För referensundersökningen som riktade sig
till boende i övriga Sverige, drogs ett urval om 2 936 personer varav 1 128
personer svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 38 %. Datainsamlingen
skedde genom enkäter.